1+2

JAG TROR VI BÖRJAR DANSA SAMMA DANS DU OCH JAG

Målar naglarna blodröda, går omkring i flanellskjorta & lockigt hår i slarvig fläta. Brustna hjärtans café, gotländska & lite mer kärlek till mina framtidsdrömmar.

Oh, måste fylla huvudet med fina saker. Sluta vara dum.

Tänker på: Min framtidens kattunge, Siv eller Signe. Vanja & våra brev på posten med pussmunnar på. Min mimar som påminner mig om Hallonsoda, skrockar när han skrattar och har så himla många historier på lager när det regnar så förfärligt ute. Angus & Julia Stone om nätterna. Mamma. Svart kaffe i mina största koppar. En brygga på berget. Den där stora drömmen om något alldeles eget. Prickiga kjolar till maskerad. En fin vän som ber en åka ner och kanske ta 1,2, 5 eller 10 öl ihop en torsdag. Sådana ögon som gömmer någonting och du vill veta alla hans hemligheter. Klipporna i Varberg om en vecka. Att vänner startar upp fina café loppisar i stan. Kalla nosar. Mitt torp. Kyssas tills man tappar andan men ändå inte sluta. Fräknar. Människor som dansar till ingenting annat än dem själva. Sjömanskostym. Smultron som smälter på tungan. Barns nyfikenhet. Tatueringar. Farmor som fortfarande tror att man är bäst i världen, oavsett (och som bakar så himla goda bullar). Vald ensamhet. Ordet tjusig, eller sekundär ångest. Hundvalpar med för mycket skinn. Duntäcken, tända ljus & en bok. Sjunga på rätt ställen till skivan i bilen. Pappa, min bästa vän. Om bästa grannar som bor alldeles för långt bort men kommer hem & föreslår Herkules och kaffe, precis som vanligt. Ord som skavfötters. Någons händer runt dina höfter när du sover. Blåbärspannkakor. Illustrator. Raggsockor. Mina fötter på Prahas gator igen. Europa & jag. Olle Hedberg i Idol. Skorrande R. Fantomens ring. Häst doft. Nätter, oh dessa ljuvliga nätter.




(flickr.com)

Och nu tar jag mina darrande händer, lägger mig under duntäcket och blundar. Det kan ju faktiskt vara över när jag vaknar imorgon.

SEKUNDÄR ÅNGEST är ett bra ord.

VILL VERKLIGEN ARBETA NU. HA ETT JOBB ATT GÅ UPP TILL & FÅ TILLBAKA LITE RUTIN. HAR UNDER FLERA KVÄLLAR SUTTIT OCH ARBETAT MED MITT CV. TAGIT KONTAKT MED ILLUSTRATOR IGEN, KÄNNER MIG OVAN NÄR JAG FÖRFLYTTAR MIG BLAND VERKTYGEN. KOMMER PÅ MIG SJÄLV ATT SAKNA MEDIATIDERNA NÅGOT HELT OVERKLIGT.

BARA ATT FÅ GÅ I KORRIDORERNA TILL MACSALEN, ELLER ATT BESÖKA 265 MED HÅKAN IGEN. SKRATTA BORT TIMMAR IHOP MED JOHAN&TOMMY ELLER KRAMAS IHOP MED ALLA GRAFIKER. TRODDE ALDRIG JAG SKULLE TRIVAS PÅ ETT STÄLLE SÅ MYCKET. KOM VÄL HELT ENKELT PÅ ATT JAG SAKNAR ALLTIHOP VÄLDIGT MYCKET.

ALLA VI PÅ MEDIA, JAG TYCKER SÅ MYCKET OM ER. KLART SLUT. PUSS.

FÖRLORAR MIG I NÅGOT HELT OVERKLIGT EN STUND, FÖR ATT SLIPPA TA DEL AV MIG SJÄLV. ÖNSKAR ATT NÅGON TOG TAG I MIG, RYCKTE UPP MIG, UR MIG UR DET HÄR VAKUMET JAG LEVER I FÖR TILLFÄLLET. MEN DET ÄR VÄL TANKEN ATT JAG SKA KLARA AV DET SJÄLV.

JAG GÖR SÅ MYCKET FYSISKT, KROPPSLIGT MEN EGENTLIGEN SITTER JAG FORTFARANDE HEMMA I SOFFAN OCH KOLLAR UT I INGENTINGET. HAR KOMMIT PÅ MIG SJÄLV ATT SITTA FLERA TIMMAR UTAN ATT RÖRA MIG, DUSCHAR I OÄNDLIGHET TILLS HUDEN BRÄNNS. KANSKE FÖR ATT FÅ KÄNNA NÅGOT.

OM FÖRVIRRNING I MIN SOFFA. ALL THE COLOURS - ANGUS & JULIA STONE, FÖRHOPPNINGAR & REGNBÅGAR. HALLONSODA OCH FLERA LITER MOLN I HUVUDET. SKRIVER I CAPS OCKSÅ, KANSKE PÅ GRUND AV MALIN SVALÖV ELLER OCKSÅ BARA FÖR ATT DET VORE SÅ HIMLA SKÖNT ATT SKRIKA UT ALLT INUTI.

mest kanske för just det.

VERKLIGHETEN ÄR BARA NÅGONTING DU LÄRT DIG

I'm so wasted on you

I don't know if I'll survive,
In this magical land behind your eyes.

(går på repeat med händerna runt knäna, stickade koftor och raggsockor som värmer fötterna & kanske hjärtat också)

Det är alltid lika fint att dricka kaffe med min Anna. Hon har så smarta funderingar och hjälper en att tömma hjärtat på jobbiga saker. Hon är helt enkelt en väldigt fin kamrat.

Vi diskuterar stora planer inför framtiden och just nu känns det väldigt spännande & himla roligt. Det är något jag alltid velat göra och blir det som vi vill så är våren våran!

Vad är livets mening?
Vad livet går ut på?
Att hitta sig själv & om drömmar.

och att jag vill göra skillnad.

Ska förgylla nattens långa timmar med té, böcker & Angus & Julia Stone (får nog aldrig nog)

Sedan funderar jag på planerna jag borde göra upp.
I min närmsta framtid ska jag skaffa ett jobb så jag kan hyra mig en fin liten lägenhet & kattungen.
Det är väl ungefär det som värmer i bröstet allra mest.

Förr i tiden när min vän Josefine fortfarande bodde i Vasastan och vi alla var mer eller mindre inneboende så var vår favoritsysselsättning att ligga på madrasser i sovrummet med tända ljus över hela lägenheten, lyssnandes på Tracy Chapman (som nog är världens mest fantastiska kvinna) & helst av allt till I am yours. Kliandes på varandras armar och värmda av varandras kärlek.

Jag är inte mycket för att blicka tillbaka utan lever gärna i nutid men den tiden då mitt sextonåriga pubertetshjärta inte riktigt lagt sig till ro ligger mig fortfarnade väldigt varmt om hjärtat.

Det borde inte vara så här svårt. Just det här borde vara så mycket enklare. Jag håller dig på armlängdsavstånd och jag vet inte vems arm som räcker längst.

Din eller min.

Vi hittade bokstavkex som Pontus tyckte var himla festligt
Sedan tyckte jag & Lisa det var nog med festligheter för ikväll
Så när alla åkte vidare på nya äventyr korkade vi upp lite vin & skalade räkor
Min kvinna vid min spis, precis där jag vill ha henne (skämt å sido!)

Och där var den fina lördagsnatten till ändo & sömn har aldrig varit finare vid fyra på morgonen

Hade fin besök och fick en personlig konsert i mitt vardagsrum. Det är ju sådant som fredagar är till för.

Tänkte att jag kunde dela med mig om vad jag hållt på med de senaste dagarna. Som i torsdags till exempel!


Åker buss in till stan och klockan är halv tio. Förstår inte hur man kom upp ur sängen innan åtta förut.

För den här vackra donnan & jag bilade tänkte bila ner till Göteborg. (Tack så mycket för skjutsen!)

Vi gick runt hela dagen i Haga i second hand affärer & jag förälskade mig lite i Göteborg.

Caroline är vägvisare för jag har så himla dåligt lokalsinne så jag knappt hittar i min egen stad

Lunchdejtade på ett jätte mysigt ställe, kan heta Frid & Fröjd om man läser på dörren men jag är inte säker

Dricker hallonsoda för det påminner mig så himla mycket om min morfar

Hon är så tjusig den här Caroline

Man blir så hungrig av att gå i affärer så jag mättar med pasta

Efter några timmar i finaste Göteborg och ett fynd senare tar vi tåget hem & jag läser om Hemlige Håkan hela vägen

Sedan fortsatte kvällen på Voda tillsammans med exempelvis Rasmus för att se Fredrik & Sara spela lite underhållningsmusik. Mycket, mycket uppskattat!

Jonathan & Elin som ser något utråkade ut men vi hade faktiskt himla trevligt

Den sista bilden är på Fredrik innan vi fortsätter kvällen ut och dansar oss varma.

En otroligt bra torsdag helt enkelt!

Du fattas mig. Fortfarande efter så många år så fattas du mig något otroligt. Det där sista sveket är något jag kommer få leva med i resten av mitt liv & jag kommer på mig själv att jag har lärt mig att leva med det men att jag aldrig kommer kunna acceptera att du är borta. Fyra år har gått sedan jag sist kände den villkorslösa frihet ihop med någon och jag insåg inte då hur mycket du faktiskt berörde mig.

Någon sa till mig att du kommer komma tillbaka som någon annans ögon,
men hur mycket jag än letat kan jag inte finna dig i någon annans blickar.

Jag har aldrig älskat någon som dig,
16 augusti & våra hjärtan slutade slå samtidigt.

Jag börjar tänka i natt, till en början kliar det bara oroande & sedan ligger jag i min soffa och tittar upp i taket med det där gnagandet i allt som finns kvar av mig. Jag klär inte i ensamhet. Och så somnar jag aldrig. Kollar på klockan då och då, hör när allt börjar vakna omkring mig, börjar kunna urskilja deltajer i rummet igen & undrar vart alla bilar tänker ta vägen så tidigt på morgonen. 08.53 och ludd i huvudet, för efter ett dygn nästan konstant vaken gör mig lite svag i sinnet.

Tillsammans med Håkan dricker jag Oboy, kollar på gamla avsnitt av Clark Kent (på den tiden då han fortfarande var tjusig som sjutton) & tänker att jag borde låta mig själv bara glida med istället. Fast det är svåraste är ju att bara lämna hjärtat rakt ut och inte längre styra över det. Så i natt tänker jag på vad jag bryr mig om nu;

Den där kattungen någon gång i framtiden, ett litet hus på landet. Lukten av Praha i näsborrarna och under fötterna. Någons händer kring höfterna när du sover, små kyssar på axlarna & andetag lite för nära. Bränna sig på tungan av alldeles för varmt té, böcker som tar slut alldeles för fort. Den där känslan av pirr i kroppen när man efter knarrande snö återigen möter våren & Ronjas vårskrik har aldrig känts skönare i halsen. Brev i brevlådan från Vanja & få krypa in i hennes liv en stund och sakna så det gör ont i varenda kroppsdel efter just henne. När sommarnätterna känns som om de aldrig ska ta slut fast det gör dem men tre på natten känns de fortfarande eviga.

Kan fortfarande inte somna, men det kliar inte lika mycket nu & Clark Kent fortsätter rädda världen. Så sömn kanske är överskattat. Puss.

Tre timmar i vald ensamhet på berget och hela staden lever bara för mig.
(att från samma säng lyssna till samma regn, somnar med Håkan som vadd kring öronen)

Det här är min bästa låt just nu. Den spelades en miljon gånger uppe på berget ikväll. Det känns som jag försöker rätta till mig själv men inte riktigt lyckas. Därför är tre timmar på bryggan uppe på berget lite som medicin för själen.

När jag är äldre kommer jag kolla tillbaka på det här och tänka vad vilsen jag var när jag var 19 år. Precis som alla andra vilsna nittonåringar. Undrar vart jag är då. Om jag har hittat hem eller om livet alltid kommer kännas så här förvirrat.

Och för er andra som behövder dela tankarna tillsammans med någon fin artist kan väl helt enkelt ta del av dem här:

Spellistan heter Lyder storebror.
Den handlar om vilset tonårsliv, jätte stora koppar med Mammas Mirakel, en brygga på berget, att kaffet på pims aldrig smakat bättre, halsdukar aldrig varit skönare och att händerna numera behöver vantar för att inte bli förkylda. Den handlar om skratt med Norge, om förvirrning i din soffa. Lite om mig också. Och lite om en storebror jag aldrig får ta del av.

Spellistan heter Syskonkärlek.
Här har jag samlat mina absoluta favoritlåtar av Angus & Julia Stone. Den här listan går på repeat för det mesta nu under de två senaste veckorna. Låtar som heter Paper Aeroplane & Heart full of wine kan ju inte bara misslyckas. Och så sitter jag med svart kaffe och undrar om du någonsin kommer hålla om mig igen.

Spellistan heter aldrig ensam.
Fick den skickad till mig av en fröken som heter Jessy. Det finns inte en enda låt på hela listan som är dålig och med det menar jag att vi har väldigt lik musiksmak hon & jag. Alla låtar delas ihop med en bok & lite té i pyjamasbyxor och ruffsigt hår. Och så en liten känsla av att jag behöver vara ensam just nu. Jag vet inte om det är hösten som gör mig trasig eller om jag alltid varit sådan här. Men jag har aldrig uppskattat min ensamtid så mycket som jag gör nu. & nu känns det inte så farligt att vara ensam för egentligen är man ju aldrig det, på riktigt.


Copyright © Hanna Georgson, 2010.

Eftersom jag tror att jag kommer klara hösten ihop med det här så tänkte jag, hoppas ni klarar den med.

Börjar den här kalla onsdagen tillsammans med Angus & Julia Stone. Har snöat in mig på dem totalt just nu och är ungefär det enda jag lyssnar på för tillfället.

Jag kunde ju dött för mindre, älskade du.

Lär mig steg för steg att uppskatta vardagen. Det är väldigt svårt.

Men jag går runt på berget om dagarna, lär mig så smått förälskas tillsammans med min kamera. Fryser i mellan åt, det blåser mycket där uppe. Sätter mig och kollar ner på Skövde. Får för mig att jag tänker bättre där. Lyssnar på samma låt om och om och om igen och tröttnar aldrig.

Vandrar omkring på Gengåvan på tisdagar & torsdagar. Får alltid med mig något hem. Som fina tekoppar eller böcker. Mestadels det sistnämnda. Fem böcker idag. 25 kr. Rätt överrens. Läser ut två stycken. Dricker flera liter te.

Jag skriver mycket. Låter det mesta rinna ner på papper så jag ska slippa ha det i huvudet. Går sådär. Tänker för mycket. Har alltid gjort. Vore skönt att plocka ur en del. Men tänker sedan att jag kanske missar något viktigt. Så låter det vara kvar.

Har i alla fall träffat donnan Carre & John ikväll. Väger upp en hel del. Har bestämt mig för att bara umgås med bra människor. Hittills går det bra.

Dricker te, lyssnar på Angus & Julia Stone. Min tisdag i stora drag (var till och med tvungen att kolla vad det var för dag. Jag har tappat uppfattningen om tiden)

Jag välkomnar hösten med öppna armar. Kalla vindar rensar dumma tankar uppe på berget, halsdukar har väl aldrig känts skönare och kaffet på Pims har aldrig smakat bättre. Att läsa ut fem böcker på raken eller gå ut och gå med sig själv om nätterna. Dricka té, planera morgondagen men vet innerst inne att jag aldrig kommer följa upp mina planer och lyssna på samma låt om och om och om igen och aldrig tröttna.

Jag välkomnar hösten mer än någonsin. Jag ska låta den rätta till mig.

Det finns en del människor som tar fram fina saker ur mig. Jag har funderat på det där idag. Det är inte många som får mig att skratta om nätterna, inte så att man känner träningsvärk i käkarna dagen efter och då tänker jag, är det inte så livet ska kännas?

Jag läser en bok och den gör ont i kroppen och det beror nog på att jag känner igen mig själv så mycket. Om förälskelsen till andra städer och den där ångesten som hela tiden finns vid mobiltelefonen. Vill inte kolla men måste tvinga mig själv för att det ska göra lite ont, ja, det gjorde det. Men skulle gjort det igen, för hoppet. Om inte annat.

Lyssnar på all lugn musik ur Jessys lista och dricker te. Pratar med Norge. Får ont i kinderna av skratt. Tänker ibland att jag borde ge upp allt jag har här och prova något nytt men jag får aldrig tummen ur och så tänker jag, fy fan för dig som inte tar vara på livet.